Jag måste försöka hitta nån att gå på bio med.. Ev att min bio kompis inte kan och då blir det svårt... bara ringa nån i all hast vill man ju inte göra. eller vill du gå med mig?
Alla är så söta med sina kommentarer om att dom ville att jag skulle stanna för jag verkade vara den vettigaste personen där inne etc. Jag kan säga att man visste ingenting om iingenting. Allting var som en stor gåta och jag skulle inte göra om det där igen.
Susanne- Var trevlig och hade humor. Trots hennes utseendefixering så kom vi ändå rätt nära varann.
Gerd- kändes som om hon var där för att göra psykoanalys på alla och såg oss som dagisbarn som vi skulle ha fruktstund med, Ingen drivande flow i diskussionerna eller nånting!
Naima- Kunde juh inte svenska så det var rätt jobbigt att prata invandrar-svenska med henne. Hon skulle visa mej hur man putsar ett bord och jag vet hur man gör det.
-Men hon nollförklarade alla som försökte på egen hand. Hon skulle alltid ta över och HJÄLPA nån 23 åring som fan levt mer ensam än hennes son.
Några personer jag tyckte va roliga där inne:
Towa Hon var så försiktig men samtidigt sånt jävla anamma i, hon ville ingen illa men samtidigt med hennes ljusaste bebisröst kunde man inte bli arg på henne:)
Moa Personligen tyckte jag att det var jobbigt att hela tiden ge henne bekräftelse om hur snygg och fina kläder och hur allt passade så bra ihop Osv osv i all evighet. Man hade nog med sig själv att tänka på och man orkade tillslut inte tänka på nån annan.
Sofia S Så jävla mycket självdistans att jag önskar att hon kunde ringa mej nåndag o vilja leka ( för vi bor i samma stad) Hon berättade fritt om allt som rörde henne själv o det var så fantastiskt roligt=)
Anna-Evelina Jag ska inte säga att hon levde i symbios -eller-någon slags bubbla av sallad .(hon gillar inte sallad) men hon var fruktansvärt smal och trivdes att gå runt i sin svarta klänning. Oavsett om hon frågade vilken som var snyggast valde hon alltid sin pyjamas-den svarta klänningen. =) jippi, bästa ever.
Nathali F aka Kitty Hon var en levande tickand glädje bomb och jag önskar jag fick se hennes rosa läppar och glada ögon någon mer gång:)
Pia Vi brukade prata med varann med ett gigantiskt underbett. Såg för jävla fult ut och det lät fult som fan. Det hela escalerrrade med att vi började försöka bräcka varann med typ jag har åkt kundvagn genom hela SL-center, nej men då hade PIA gjort nåt ännu värre. O så höll vi på så. Tillslut pratade vi bara underbettiska och levde i vår egna saga.
Det var lite om några tjejer från lilla marbella, Malaga.
Inget skitsnack bara ren fakta=)
Puss skrållan

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar! Den granskas och publiceras snarast möjligast! /skrållan